Sverige och omvärlden

Sverige är ett litet land med drygt tio miljoner invånare, men har en lång tradition av internationellt engagemang. Genom samarbeten med grannländerna i Norden, med övriga Europa genom EU och globalt genom FN spelar Sverige en aktiv roll i världen. De senaste åren har Sveriges säkerhetspolitik genomgått stora förändringar — framför allt genom medlemskapet i försvarsalliansen Nato 2024.

Att förstå hur Sverige samarbetar med omvärlden och hur landets försvar fungerar ger dig en viktig pusselbit i förståelsen av det moderna svenska samhället.

Det nordiska samarbetet — grannar som håller ihop

Sverige har nära band med sina nordiska grannar: Danmark, Finland, Island och Norge. Länderna delar inte bara geografi utan också liknande språk, kultur, historia och samhällsmodeller. Det gör det naturligt att samarbeta.

Det formella samarbetet sker främst genom två organisationer:

• Nordiska rådet — ett samarbetsorgan för de nordiska parlamenten, grundat 1952. Här diskuterar folkvalda politiker från alla fem länder gemensamma frågor.
• Nordiska ministerrådet — där ländernas regeringar samarbetar i praktiska frågor som miljö, utbildning, forskning och arbetsmarknad.

Besluten i dessa råd är inte bindande på samma sätt som EU-lagar. Istället kommer länderna överens om gemensamma mål och riktlinjer som respektive land sedan kan genomföra i sin egen lagstiftning.

I praktiken märks det nordiska samarbetet på sätt som direkt påverkar din vardag. Nordiska medborgare kan till exempel fritt flytta mellan länderna, bo och arbeta utan särskilt tillstånd. Den nordiska passunionen innebär att du inte behöver visa pass när du reser mellan de nordiska länderna.

EU — Europeiska unionen

Vad är EU?

EU är ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan europeiska länder. Samarbetet startade på 1950-talet, i kölvattnet av andra världskriget, med ett tydligt syfte: att knyta samman de europeiska ländernas ekonomier så starkt att ett nytt storkrig skulle bli omöjligt. Det som började som ett handelssamarbete mellan sex länder har vuxit till en union med 27 medlemsländer.

Sverige gick med i EU 1995 efter en folkomröstning året innan.

Hur påverkar EU dig som bor i Sverige?

EU:s lagar och beslut har direkt inverkan på vardagen för alla som bor i ett medlemsland. Bland de viktigaste principerna finns de så kallade fyra friheterna, som innebär fri rörlighet för:

• Personer — du kan bo och arbeta i ett annat EU-land.
• Varor — produkter kan säljas fritt mellan medlemsländerna.
• Tjänster — företag kan erbjuda sina tjänster i andra EU-länder.
• Kapital — pengar kan föras fritt mellan länderna.

Om du är EU-medborgare innebär det i praktiken att du kan flytta till Frankrike, starta ett företag i Tyskland eller studera i Spanien utan särskilt tillstånd. Dessa rättigheter gäller alla EU-medborgare.

EU-länderna samarbetar också kring frågor som miljö, jordbruk, handel, migration och konsumentskydd. Beslut som fattas i EU kan bli direkt gällande lag i Sverige, vilket gör EU till en viktig del av den svenska lagstiftningsprocessen.

Sverige använder dock fortfarande sin egen valuta, kronan. Landet valde att inte gå med i eurosamarbetet efter en folkomröstning 2003.

Europarådet — inte samma sak som EU

En vanlig förväxling är mellan EU och Europarådet. De är två helt skilda organisationer.

Europarådet grundades 1949 och har idag 46 medlemsländer — betydligt fler än EU. Organisationen arbetar för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den kanske mest kända delen av Europarådet är Europadomstolen (Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna) i Strasbourg, dit enskilda personer kan vända sig om de anser att deras rättigheter har kränkts av en stat.

Sverige är medlem i båda organisationerna.

FN — Förenta nationerna

FN grundades 1945, direkt efter andra världskrigets slut, med huvudsyftet att förhindra nya krig. Idag är nästan alla världens länder medlemmar.

FN:s kärnuppdrag kan sammanfattas i fyra punkter:

• Bevara fred och säkerhet i världen.
• Lösa internationella konflikter på fredlig väg.
• Värna alla människors lika värde och rätt till självbestämmande.
• Främja och skydda mänskliga rättigheter.

Sverige har historiskt haft ett starkt engagemang i FN. Landet har bidragit med trupper till fredsbevarande insatser, haft framträdande roller i FN-organ och drivit frågor om nedrustning, jämställdhet och hållbar utveckling.

Sida — svenskt bistånd

En viktig del av Sveriges internationella engagemang är utvecklingssamarbetet, som till stor del drivs av Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete). Sida är en statlig myndighet som arbetar med att bekämpa fattigdom och främja demokrati, jämställdhet och hållbar utveckling i andra länder.

Det innebär att en del av de skatter som betalas i Sverige går till att stödja människor i andra delar av världen — genom utbildningsprojekt, sjukvårdsinsatser, demokratifrämjande arbete och humanitärt bistånd vid katastrofer.

Sveriges väg från neutralitet till Nato

Över 200 år utan krig

Sverige har en ovanlig historia i europeiskt perspektiv: landet har inte fört krig mot en annan stat sedan tidigt 1800-tal. Det gör Sverige till ett av de länder i världen som har haft fred under längst sammanhängande tid.

Bakgrunden till denna långa period av fred går att spåra till två avgörande händelser:

• 1808–1809 förlorade Sverige Finland till Ryssland i ett krig. Finland hade varit en del av det svenska riket i nästan 700 år. Förlusten var en chock för den svenska staten.
• Kort därefter, som en följd av Napoleonkrigen, tvingades Norge in i en union med Sverige. Den unionen upplöstes fredligt 1905, då Norge blev självständigt.

Efter dessa händelser valde Sverige en politik som syftade till att hålla landet utanför framtida konflikter.

Kalla kriget — neutral mellan öst och väst

Efter andra världskriget delades världen i två maktblock: det västliga blocket, lett av USA, och det östliga blocket, lett av Sovjetunionen. Denna spänning, som kallas kalla kriget, varade i flera decennier.

Danmark och Norge valde tidigt att gå med i Nato (Nordatlantiska fördragsorganisationen), en försvarsallians under amerikansk ledning. Sverige däremot valde att stå utanför och förklara sig neutralt — det vill säga att inte ta ställning för något av blocken. Den svenska neutralitetspolitiken blev en central del av landets identitet under hela andra halvan av 1900-talet.

En ny tid — Natomedlemskap 2024

Kalla kriget tog slut 1991 när Sovjetunionen upplöstes. Under de följande decennierna samarbetade Sverige allt mer med Nato utan att bli medlem.

Den avgörande förändringen kom 2022, när Ryssland inledde en fullskalig invasion av Ukraina. Kriget förändrade säkerhetsläget i hela Europa och särskilt i Östersjöregionen. Sverige och Finland, som båda hade stått utanför Nato i decennier, ansökte nästan samtidigt om medlemskap i alliansen.

2024 blev Sverige officiellt medlem i Nato. Det var en historisk vändpunkt som innebar ett definitivt slut på den svenska neutralitetspolitiken. Som Natomedlem har Sverige förpliktat sig att försvara andra medlemsländer om de angrips, och har i gengäld rätt till stöd om Sverige själv skulle hotas.

Sveriges försvar — militärt och civilt

Totalförsvarsplikt

I Sverige finns något som kallas totalförsvarsplikt. Det innebär att alla som bor i landet och är mellan 16 och 70 år kan bli skyldiga att bidra till landets försvar om situationen kräver det. Det handlar inte bara om militärtjänst — det kan också vara civila uppgifter.

Det militära försvaret

Det militära försvaret består av Försvarsmakten, som i sin tur har tre grenar:

• Armén — ansvarar för försvaret på land.
• Marinen — skyddar Sveriges kuster och havsområden.
• Flygvapnet — ansvarar för luftförsvaret.

Försvarsmaktens huvuduppgift är att skydda Sveriges territorium och självständighet. Den deltar också i internationella fredsbevarande insatser.

Värnplikten

Sverige har allmän värnplikt som gäller både män och kvinnor från 18 års ålder. I praktiken kallas inte alla till militärtjänstgöring — processen fungerar så att alla får svara på frågor och genomgå tester, och sedan väljs ett urval ut för grundläggande militär utbildning.

Värnplikten avskaffades i fredstid 2010 men återaktiverades 2017, som en reaktion på det försämrade säkerhetsläget i Europa. Om du bor i Sverige och är i rätt ålder kan du alltså bli kallad till mönstring.

Det civila försvaret

Utöver det militära försvaret finns ett civilt försvar. Det handlar om att samhällets viktigaste funktioner — sjukvård, skola, energiförsörjning, livsmedelsförsörjning och kommunikation — ska kunna fortsätta fungera även under krig eller allvarliga kriser.

Det civila försvaret angår alla som bor i Sverige. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rekommenderar att alla hushåll har en hemberedskap som räcker i minst 72 timmar — det vill säga mat, vatten, batterier, kontanter och andra nödvändigheter. Det är ett konkret sätt som totalförsvaret berör vardagen.

Sammanfattning

Sverige samarbetar internationellt på flera nivåer: nordiskt genom Nordiska rådet, europeiskt genom EU och Europarådet, och globalt genom FN. EU-medlemskapet sedan 1995 påverkar vardagen genom de fyra friheterna och gemensamma lagar. Sveriges säkerhetspolitik har genomgått en dramatisk förändring — från över 200 år av neutralitet till Natomedlemskap 2024, utlöst av Rysslands invasion av Ukraina. Alla som bor i Sverige mellan 16 och 70 år omfattas av totalförsvarsplikt, och landet har både ett militärt försvar och ett civilt försvar som ska säkerställa att samhället fungerar även i kris.

Viktigt att komma ihåg

• Sverige samarbetar med Danmark, Finland, Island och Norge genom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.
• Sverige har varit EU-medlem sedan 1995.
• EU:s fyra friheter innebär fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital.
• Sverige använder inte euron — valutan är svenska kronor.
• Europarådet och EU är olika organisationer — Europarådet arbetar med mänskliga rättigheter och driver Europadomstolen.
• FN grundades 1945 för att bevara fred och säkerhet i världen.
• Sida är den svenska myndigheten för internationellt utvecklingssamarbete.
• Sverige har inte fört krig sedan tidigt 1800-tal.
• Sverige förlorade Finland till Ryssland 1808–1809. Norges union med Sverige upplöstes fredligt 1905.
• Sverige var neutralt under kalla kriget men blev Natomedlem 2024.
• Totalförsvarsplikten gäller alla i Sverige mellan 16 och 70 år.
• Allmän värnplikt gäller både män och kvinnor från 18 år.
• Det civila försvaret ska säkra att samhällets viktiga funktioner fungerar i kris.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet?
Nordiska rådet är ett samarbetsorgan för ländernas parlament, medan Nordiska ministerrådet är ett samarbetsorgan för ländernas regeringar. Båda arbetar med gemensamma nordiska frågor, men från olika perspektiv.

Vad innebär EU:s fyra friheter?
De innebär att personer, varor, tjänster och kapital kan röra sig fritt mellan EU-länderna. Som EU-medborgare kan du till exempel arbeta eller studera i ett annat EU-land utan särskilt tillstånd.

Varför gick Sverige med i Nato?
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 förändrade säkerhetsläget i Europa dramatiskt. Sverige och Finland, som båda länge hade stått utanför Nato, bedömde att medlemskap i försvarsalliansen var nödvändigt för landets säkerhet. Sverige blev medlem 2024.

Vad är skillnaden mellan EU och Europarådet?
EU är ett politiskt och ekonomiskt samarbete med 27 medlemsländer. Europarådet är en separat organisation med 46 medlemsländer som fokuserar på mänskliga rättigheter och demokrati. Europadomstolen tillhör Europarådet, inte EU.

Vad betyder totalförsvarsplikt?
Det innebär att alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år kan bli skyldiga att bidra till landets försvar i händelse av krig eller kris — antingen genom militär tjänstgöring eller genom civila uppgifter.

Gäller värnplikten även kvinnor?
Ja. Sedan värnplikten återaktiverades 2017 gäller den både män och kvinnor från 18 års ålder. Alla kan kallas till mönstring, men bara ett urval genomför den militära grundutbildningen.

Vad är Sida?
Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) är en svensk statlig myndighet som arbetar med att bekämpa fattigdom och främja demokrati, jämställdhet och hållbar utveckling i andra länder. Verksamheten finansieras med svenska skattemedel.

Använder Sverige euron?
Nej. Sverige valde att behålla sin egen valuta, kronan, efter en folkomröstning 2003. Trots EU-medlemskapet sedan 1995 är kronan fortfarande Sveriges officiella valuta.