Sveriges moderna historia

Kapitlet handlar om hur Sverige har gått från ett fattigt jordbruksland till ett högteknologiskt välfärdssamhälle på tvåhundra år. Den förändringen har präglats av konflikter, reformer och avgörande vägval.

Från jordbrukssamhälle till industrisamhälle

För tvåhundra år sedan var Sverige ett typiskt jordbruksland. Nästan hela befolkningen bodde på landet och arbetade med att odla jorden och att sköta djur. Städerna var små. Jämfört med andra länder i Europa var Sverige vid den här tiden ett fattigt land.

Mycket av detta förändrades under 1800-talet. Effektiva maskiner uppfanns och industrier växte fram i hela Europa. Sverige började utvecklas till ett industrisamhälle. Många flyttade till städerna och började arbeta i fabriker.

Befolkningsökning

I början av 1800-talet fanns det omkring 2,5 miljoner invånare i Sverige. Hundra år senare var befolkningen dubbelt så stor. Orsaken var bättre jordbruksmetoder som gav mer mat och medicinska framsteg som minskade risken att barn dog av sjukdomar.

Men Sverige var fortfarande fattigt och många hade svårt att få arbete. Därför valde många att lämna Sverige. Över en miljon svenskar utvandrade till USA mellan 1850 och 1920 i hopp om ett bättre liv.

Industrialisering

De första större industrierna startades i Sverige i mitten av 1800-talet. Det var sågverk som producerade trävaror och industrier som tillverkade stål. Så småningom byggdes fler fabriker, exempelvis industrier som tillverkade skor och kläder och verkstadsindustrier. Många flyttade till städerna vilket påverkade bostadsförhållanden, arbetsmarknad och infrastruktur.

Sveriges väg till demokrati

Kungen, adelsmän, kyrkan, köpmän och bönder hade länge haft den politiska makten i Sverige. Men när samhället industrialiserades och blev mer modernt på 1800-talet, krävde allt fler människor att också det politiska systemet skulle förändras.

En första större förändring skedde 1809. Då antog riksdagen en ny grundlag som innebar att kungens makt blev begränsad. 1865 kom en annan grundlagsändring som gjorde att fler människor fick rösträtt till riksdagen och adeln och prästerna förlorade sitt gamla politiska inflytande.

Det var viktiga förändringar men än hade inte demokrati införts. Kvinnor saknade fortfarande rösträtt och kunde inte bli valda till politiska uppdrag. Bland männen var det endast de med en viss inkomst eller förmögenhet som fick rösta. De som var rikast hade flera röster.

Folkrörelserna

En viktig faktor för övergången till verklig demokrati i Sverige var landets folkrörelser. Människor organiserade sig för att kräva sina rättigheter, till exempel åtta timmars arbetsdag, rösträtt och religionsfrihet. Det var frivilliga föreningar som samlade människor runt gemensamma intressen. Många av folkrörelserna finns fortfarande kvar. Hundratusentals människor engagerade sig i folkrörelsernas verksamheter redan under 1800-talet. De startade egna bibliotek och studiecirklar och man ordnade möten för medlemmarna. Fyra av de största var arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen, kvinnorörelsen och nykterhetsrörelsen.

Folkrörelserna använde lagliga metoder för att föra fram sina budskap. De demonstrerade på gator och torg, höll protestmöten, publicerade böcker och skrev artiklar i tidningar.

Demokratins genombrott

1909 genomförde riksdagen en lagförändring som gjorde att nästan alla män fick rätt att rösta. Särskilt kvinnorörelsen drev nu på för att detta skulle gälla även för kvinnor. Beslutet om allmän rösträtt 1918 kom efter många år av protester och politisk oro.

1921 genomfördes det första riksdagsvalet där både män och kvinnor fick rösta och där kvinnor kunde bli riksdagsledamöter. Därmed hade Sverige blivit en demokrati.

Första världskriget

Under första världskriget (1914–1918) förklarade sig Sverige neutralt. Även om Sverige stod utanför kriget drabbades landet av brist på mat och andra viktiga varor. Det ledde till demonstrationer och protester.

Modernisering och folkhem

Under 1920- och 1930-talen moderniserades samhället ytterligare. Ny teknik förändrade vardagen för många. Fler fick exempelvis tillgång till elektrisk ström och även om många fortfarande bodde trångt och saknade vattentoaletter blev bostäderna långsamt bättre.

Men tiden efter demokratins genombrott var också orolig med stora konflikter mellan arbetsgivare och arbetare. Många var arbetslösa och klasskillnaderna var fortfarande stora. Det var vanligt med strejker för bättre löner och arbetsvillkor. År 1931 sköt militären mot arbetare på en plats som heter Ådalen när de demonstrerade. Flera personer dödades och händelsen skakade om Sverige och visade hur djupa konflikterna var.

Den svenska modellen

Många ville hitta fredliga lösningar på konflikterna. År 1938 slöts ett avtal mellan arbetsgivare och fackförbund i Saltsjöbaden nära Stockholm. Därför kallas avtalet för Saltsjöbadsavtalet. Det blev viktigt för samarbetet mellan fackföreningar och arbetsgivare i Sverige och lade grunden för den så kallade svenska modellen. Modellen innebär att arbetsgivare och fackförbund, inte politikerna, kommer överens om villkoren på arbetsmarknaden i så kallade kollektivavtal. Den svenska modellen påverkar fortfarande hur löner och arbetsvillkor bestäms i Sverige idag.

Idén om folkhemmet

1928 formulerade partiledaren för Socialdemokraterna, Per Albin Hansson, idén om folkhemmet. Han beskrev det som en idé om ett samhälle där alla skulle kunna känna trygghet och gemenskap, oavsett bakgrund. Klasskillnaderna och de politiska motsättningarna skulle minska.

Det moderna samhällets mörka baksidor

Det moderna samhället som växte fram på 1930-talet gjorde livet långsamt bättre för de flesta, men inte för alla. Ett exempel på detta var den utbredda rasismen vid den här tiden. Det förekom så kallad ”rasbiologisk” forskning som drabbade minoriteter som samer, tornedalingar, judar och romer. Riksdagen stiftade även särskilda lagar som gjorde det svårare för vissa folkgrupper som romer och judar att invandra till Sverige.

Ett annat exempel gäller människor som inte ansågs passa in i samhället och som placerades på sjukhus eller andra vårdinrättningar, ibland för resten av livet. Särskilt personer med psykiska sjukdomar eller funktionsnedsättningar drabbades av detta. Först på senare tid har Sverige gjort upp med denna mörka historia och gett viss upprättelse åt människor som drabbades.

Andra världskriget

Även under andra världskriget (1939–1945) höll sig Sverige neutralt och utanför striderna, men landet hamnade flera gånger i svåra situationer. Till exempel när Finland anfölls av Sovjetunionen och när Nazityskland ockuperade Danmark och Norge. För att minska risken att dras in i kriget tillät den svenska regeringen tyska soldater att resa genom Sverige på väg till det ockuperade Norge och till Finland.

Under Förintelsen, när nazisterna mördade cirka 6 miljoner judar i Europa, ändrade Sverige sitt sätt att agera under kriget. På 1930-talet hade Sverige en hård politik som gjorde det svårt för judar att flytta till landet. Den stränga politiken fortsatte under krigets första år, och därför kunde väldigt få judar fly till Sverige då. Mot slutet av kriget förändrades politiken och Sverige gjorde olika insatser för att hjälpa judar:

• Omkring 7 000 danska judar flydde till Sverige med hjälp av en dansk-svensk räddningsaktion.
• Den svenska diplomaten Raoul Wallenberg gav judar skyddspass, papper som visade att de var under svenskt skydd och inte kunde skickas till koncentrationsläger.
• I slutet av kriget räddade Röda Korset tusentals judar från de tyska koncentrationslägren. De kördes över gränsen till Sverige i vita bussar.

Rekordåren

Efter andra världskriget hade Sverige under lång tid en stark ekonomisk tillväxt. Arbetslösheten var mycket låg, industrierna gick bra och människors levnadsstandard ökade snabbt. Socialdemokraterna fick stort stöd av väljarna och hade oftast regeringsmakten själva under hela denna tid, från 1945 till 1976. Tack vare den goda ekonomin kunde stora och omfattande reformer genomföras. Det är orsaken till att den här tiden ofta har kallats för de svenska rekordåren.

Välfärdssamhället

Ett viktigt mål under denna period var att förbättra människors levnadsstandard. Staten tog ett stort ansvar för detta och välfärdssamhället byggdes ut mer och mer. De som arbetade fick till exempel rätt till 40 timmars arbetsvecka med lediga lördagar och fem veckors semester med full betalning. Rätten till betald semester förändrade vardagen för industriarbetare. Bättre löner gjorde att fler fick råd att skaffa bil, köpa sommarstuga och åka på utlandssemester. Sjukvården och äldreomsorgen byggdes ut och förbättrades. Det sociala skyddsnätet med barnbidrag, sjukförsäkring och pensioner blev också bättre. Många av de rättigheter och trygghetssystem som finns i Sverige idag har sin grund i denna period.

Sverige blir ett invandrarland

Den starka ekonomiska utvecklingen bidrog till att fler människor flyttade från landsbygden till städerna för att arbeta. Samtidigt invandrade många människor från till exempel Finland, Grekland, Jugoslavien och Turkiet för att arbeta här. Sverige, som under 1800-talet hade varit ett utvandrarland, blev nu ett invandrarland.

Den snabba inflyttningen till städerna skapade brist på bostäder. För att lösa detta problem startade staten det så kallade miljonprogrammet under 1960-talet. Målet var att bygga en miljon bostäder på tio år. Nya bostadsområden växte fram i städernas förorter. Där var lägenheterna större och mer moderna än i städernas centrum och det fanns tillgång till affärer, sjukvård och skolor

Jämställdhet och kulturförändringar

Under rekordåren ökade både jämlikhet och jämställdhet på olika sätt. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskade. Allt fler kvinnor började arbeta utanför hemmet och daghem för barnen byggdes ut för att göra detta möjligt.

1960-talet var ett årtionde då många ungdomar protesterade mot orättvisor och hade ett starkt engagemang för fred, miljö och internationell solidaritet. Du-reformen på 1960-talet innebar att människor började säga ”du” till varandra i stället för att använda titlar eller ”ni”. Också detta speglade ett mer jämlikt samhälle. Samtidigt skedde andra kulturella förändringar. I början av 1960-talet kom tv-apparaten som ändrade hur människor tog del av nyheter och underhållning.

Informationssamhället och globalisering

Från mitten av 1970-talet gick Sverige igenom ytterligare en stor samhällsförändring. Industrisamhället förändrades till ett informations och kunskapssamhälle.

Förändringen märktes först som en ekonomisk kris. Konkurrensen ökade när länder i andra delar av världen började producera billigare varor. Flera stora industrier i Sverige gick så dåligt att de fick läggas ned och arbetslösheten ökade. Bland annat som en reaktion på krisen fick Sverige 1976 en regering som inte var socialdemokratisk. Detta blev början på en period med omväxlande socialdemokratiska och borgerliga regeringar.

Informationssamhället

Under informationssamhällets period inleddes en snabb teknisk utveckling. Det nya högteknologiska samhället växte fram efter de ekonomiska kriserna och förändrade synen på utbildning. I det nya informationssamhället behövde människor mer utbildning. Universitet och högskolor byggdes ut och fler människor studerade längre än tidigare. Behovet av ett livslångt lärande ökade, eftersom kunskap snabbt blev gammal när den tekniska utvecklingen gick allt fortare. Det ledde också till att möjligheterna för vuxenutbildning ökade.

Ett mångkulturellt samhälle

Under 1990-talet började invandringen till Sverige att öka igen. Många kom nu som flyktingar från diktaturer eller från krigsdrabbade länder i olika delar av världen.

Segregeringen och främlingsfientligheten ökade. Det gjorde att integrering och att motverka utanförskap blev viktigt i samhällsdebatt och politik.

Individens rättigheter

Från 1980-talet fick individens rättigheter större betydelse i samhället. Allt fler människor ville själva kunna välja till exempel skola och vård. Ökad valfrihet blev därför en allt viktigare politisk fråga.

Samtidigt stärktes rättigheterna för barn och olika minoriteter. Lagarna mot diskriminering blev fler. Nu förändrades även synen på hbtqipersoner. Från att tidigare ha varit starkt diskriminerade blev både homosexuella och människor med andra könsuttryck allt mer accepterade.

Digital revolution och globalisering

En stor förändring från och med 1990-talet var den digitala revolutionen. Datorer, internet, smarta telefoner och nu på senare tid även artificiell intelligens (AI), har förändrat hur människor arbetar, studerar, kommunicerar och tar del av information.

Digitaliseringen har underlättat snabb handel, internationellt samarbete och informationsutbyte. Sverige har i dag utvecklats till ett högteknologiskt informationssamhälle, där digital teknik och kontakter med hela världen är en del av vardagen.