Sverige och omvärlden

Kapitlet handlar om Sveriges samarbete med omvärlden, det nordiska, europeiska och globala samarbetet och om Sveriges säkerhetspolitik.

Nordiskt och europeiskt samarbete

Nordiskt samarbete

Sverige samarbetar med de andra nordiska länderna Danmark, Finland, Island och Norge främst genom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. De båda råden kommer överens i olika frågor som sedan respektive land kan genomföra.

EU och Europarådet

EU (Europeiska unionen) är ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan flera europeiska länder. Samarbetet startade efter andra världskriget för att skapa fred och stabilitet i Europa. Sverige har varit medlem i EU sedan 1995.

EU-länderna samarbetar inom många områden som jordbruk, ekonomi, miljö, handel och migration. De fattar gemensamma beslut och tar fram lagar som gäller i alla medlemsländer. En viktig tanke med EU är att länderna blir starkare tillsammans. Samarbetet innebär att människor kan studera, flytta, arbeta och sälja varor fritt mellan länderna. Det kallas för de fyra friheterna. Det innebär till exempel att alla EU-medborgare kan arbeta eller studera i ett annat EU-land.

Sverige är också medlem i Europarådet – en europeisk organisation som bildades 1949 och som arbetar för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Där finns till exempel Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen).

Globalt samarbete

Förenta nationerna (FN)

Sverige är medlem i FN. Nästan alla världens länder är med i FN som grundandes 1946 efter andra världskriget.

FN:s syfte är att:

• Bevara fred och säkerhet i världen.
• Lösa konflikter och stoppa krig.
• Arbeta för alla folks lika värde och självbestämmande.
• Arbeta för mänskliga rättigheter och friheter.

Sveriges samarbete för utveckling i världen

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) är en statlig myndighet som arbetar för att minska fattigdom och förtryck i världen. Genom Sida stödjer Sverige andra länder med att utveckla demokrati, jämställdhet, ekonomi och ett hållbart samhälle.

Försvars- och säkerhetspolitik.

Den långa fredens historia

Senast Sverige förde krig mot en annan stat var i början av 1800-talet. Sverige är ett av få länder i världen som har haft fred under så lång sammanhängande tid. I ett krig mot Ryssland 1808–1809 förlorade Sverige Finland, som hade varit en del av Sverige under nästan 700 år. Några år senare tvingades Norge in i en union med Sverige som ett resultat av Napoleonkrigen. Norge blev på fredlig väg en självständig stat 1905. Efter dessa händelser har politiken i Sverige varit inriktad på att undvika nya krig.

Efter andra världskriget hamnade världen och Europa i ett kallt krig. Det var en konflikt mellan två block, ett västligt block främst med USA och deras allierade och ett östligt block med Sovjetunionen och dess allierade. Blocken hotade varandra med kärnvapen och starka militärmakter. Danmark och Norge anslöt sig till Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Sverige fortsatte att vara neutralt och valde att stå utanför Nato.

Efter kalla krigets slut

1991 förändrades säkerhetsläget i Europa då Sovjetunionen föll och det kalla kriget var över. Sverige gick med i EU 1995 och blev mer integrerat i europeiskt samarbete. När Ryssland angrep Ukraina 2022, ökade oron för säkerheten i Norden. Sverige och Finland valde därför att nästan samtidigt ansöka om medlemskap i Nato – en försvarsallians som syftar till att skydda medlemsländerna. Sverige blev medlem år 2024.

Sveriges försvar

Sverige ansvarar för att skydda landet och dess invånare. Alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år kan bli tvungna att hjälpa till att försvara landet, om det behövs. Det kallas för totalförsvarsplikt. Det svenska totalförsvaret omfattar både det militära försvaret och det civila försvaret.

Det militära försvaret består av Försvarsmakten: armén, marinen och flygvapnet. Försvarsmakten ska skydda Sveriges territorium och självständighet. Den ska också kunna delta i internationella insatser.

Sverige har allmän värnplikt. Den allmänna värnplikten omfattar alla män och kvinnor som har fyllt 18 år. De får svara på frågor och göra tester. Sedan beslutas det vilka som blir aktuella för en grundläggande militär utbildning. Bara en del av dem går vidare och genomför utbildningen.

Det civila försvaret

Det finns också ett civilt försvar som innebär att fler än militären ska kunna möta hot och utmaningar i samhället. I civilförsvaret ingår verksamheter som säkerställer att allt som skola, arbete, hälso- och sjukvård ska kunna fortsätta att fungera i händelse av krig eller kris.

Försvarsmaktens uppdrag är att stärka både det militära och civila försvaret för att öka motståndskraften och avskräcka möjliga angripare.