Mänskliga rättigheter
Kapitlet handlar om de mänskliga rättigheterna, hur de har påverkat lagarna i Sverige och om särskilda rättigheter för kvinnor, barn och minoritetsgrupper. Det handlar också om hur Sverige arbetar mot diskriminering och hatbrott.
Mänskliga rättigheter gäller alla
Ur regeringsformen: Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.
Mänskliga rättigheter grundar sig på idén om att alla människor har rättigheter som är lika för alla. Efter andra världskriget 1945 bestämde sig 51 länder för att skapa Förenta nationerna (FN), för att förhindra krig i framtiden och för att skydda varje människas rättigheter. Ett av de första uppdragen för FN var att komma överens om de rättigheter som alla människor har och som ingen annan får förneka eller ta ifrån dem. Alla ska till exempel ha rätt till sjukvård och utbildning. Alla ska ha rätt att äta sig mätta och att vara medborgare i ett land.
FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna
FN presenterade den så kallade förklaringen om de mänskliga rättigheterna 1948. Den innehåller totalt 30 bestämmelser som kallas artiklar. Den säger att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter samt har rätt till ett liv fritt från våld.
Alla har rätt:
- att säga sin åsikt och dela den med andra
- att arbeta, vila och ha semester från arbetet
- att gå i skolan
- att fly till, söka asyl och få skydd i ett annat land om ens liv är i fara
- att tro på vilken religion man vill, eller att inte tro alls
- att inte bli diskriminerad på grund av kön eller hudfärg
- till en nationalitet — ingen får fråntas sitt medborgarskap utan godkänd och saklig anledning enligt lagen
Diskriminering betyder att vissa människor behandlas sämre än andra. Det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. I Sverige finns diskrimineringslagen. Den förbjuder diskriminering på grund av kön, ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
Jämställdhet mellan könen
Sveriges politik för jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och skyldigheter och lika mycket makt att påverka samhället och sina egna liv. Det kan innebära att samhället behöver förändra diskriminerande regler, motverka sexuellt våld och höja andelen kvinnliga chefer.
Här är några exempel på hur Sverige har arbetat med jämställdhet mellan könen:
- Sverige vill ha lika många kvinnor och män i politiken. Partierna uppmuntras att utse både kvinnor och män till valen för att det ska bli lika många kvinnor som män som är politiker
- Det finns lagar som ska se till så att kvinnor och män får lika lön för lika arbete. Arbetsplatser kontrolleras och fackförbund och myndigheter arbetar för att lönerna ska bli rättvisa
- Skolor och myndigheter arbetar för att alla kvinnor och män ska ha samma möjligheter till utbildning och personlig utveckling
- Föräldrapenningen gör det möjligt för både kvinnor och män att vara hemma med barnen när de är små. Staten informerar och uppmuntrar föräldrar att dela på föräldraledigheten
Könsrelaterat våld och förtryck
Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är brottsligt enligt svensk lag. Våld i nära relationer kan exempelvis vara att en person blir utsatt för våld av en familjemedlem. Ett exempel är sexuellt våld.
Sverige har en så kallad samtyckeslag. Det innebär att den som vill ha sex med en person måste försäkra sig om att den andra personen deltar frivilligt. Det gäller även när personerna är gifta.
Hedersrelaterat våld innebär att en familj eller grupp försöker kontrollera hur människor inom familjen eller gruppen beter sig. Det kan handla om fysiskt våld, psykisk press eller sociala hot mot vissa familjemedlemmar. Om en person blir utsatt för våld för att den bryter mot familjens eller släktens regler kallas det för hedersrelaterat våld eller förtryck. Detta riktas inte bara mot kvinnor och flickor utan även pojkar, män och hbtqi-personer kan vara utsatta. Våldet kan vara fysiskt eller handla om hård kontroll, exempelvis att bli tvingad till att gifta sig mot sin vilja. Även barnäktenskap, när någon som är under 18 år gifter sig, är förbjudet enligt svensk lag.
Jämställdhetsmyndigheten ansvarar för det nationella arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Staten finansierar stödverksamhet, skyddade boenden och organisationer som arbetar med utsatta personer.
Sexköpslagen
I Sverige är det olagligt att köpa sex. Personen som köper sex kan straffas, men inte den som säljer det. Genom att rikta straffet mot köparen vill lagen markera att det inte är acceptabelt att utnyttja någon sexuellt mot betalning.
Barns rättigheter
FN har kommit överens om en konvention om barns rättigheter. Barnkonventionen ska skydda alla barns mänskliga rättigheter. Sedan 2020 är barnkonventionen lag i Sverige.
Det är viktigt att föräldrar och vuxna som arbetar med barn vet vilka rättigheter barn har för att kunna hjälpa dem att få sina rättigheter respekterade. Den svenska staten har det yttersta ansvaret för att alla Sveriges lagar stödjer barnkonventionen. Det betyder till exempel att:
- Politiker och myndigheter ska fråga barn vad de tycker innan de bestämmer något som påverkar barnen
- Om föräldrarna ska skiljas och de inte är överens om var barnet ska bo så ska domstolen fråga även barnet vad det vill
- Kommuner ska tänka på barns bästa när de till exempel bygger nya bostäder, lekplatser eller skolor
- Hälso- och sjukvården och skolor ska arbeta för att inget barn ska bli diskriminerat
Barnkonventionen säger att det är föräldrarna, eller en annan vårdnadshavare, som har ansvaret för barnets uppfostran, utveckling och för att barnet har det bra. För att kunna göra detta har vårdnadshavarna rätt till stöd från samhället, till exempel från kommunen eller hälso- och sjukvården.
Allt våld mot barn är förbjudet både enligt barnkonventionen och svensk lag. Brottet kan ge fängelse. Sverige var 1979 det första landet i världen som beslutade att det är förbjudet att slå barn. Våld mot barn kan handla om misshandel, psykiskt våld, sexuella övergrepp eller kvinnlig könsstympning. Förbudet mot våld gäller alla och överallt, i hemmet och i hela samhället.
Minoriteters rättigheter
Sverige ger särskilt skydd till vissa minoritetsgrupper.
Nationella minoriteter och urfolk
Flera folkgrupper har bott mycket länge i Sverige och har egna språk, kulturer och identiteter som skiljer sig från majoritetsbefolkningens. Tidigare hade de ofta inte samma rättigheter som majoritetsbefolkningen och blev diskriminerade. År 2000 erkände Sverige judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar som nationella minoriteter.
De nationella minoriteterna har rätt att använda sina minoritetsspråk jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli i myndighetskontakter, i förskola och i äldreomsorg.
Samer är också ett erkänt urfolk. Samerna har en långvarig och mycket stark relation till ett stort landområde som sträcker sig över Sverige, Norge, Finland och Ryssland och som kallas för Sápmi. Som urfolk har samerna särskilda rättigheter kopplade till mark och naturresurser i svenska Sápmi. De har ett eget folkvalt parlament, som kallas Sametinget. Sametinget representerar den samiska befolkningen i frågor som rör språk, kultur och identitet. Det är ett rådgivande organ som även har vissa myndighetsuppgifter.
Hbtqi-personer
Hbtqi-personer är människor med annan könsidentitet eller sexualitet än majoriteten. Förkortningen är ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner. I Sverige är diskriminering av människor på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck förbjudet enligt diskrimineringslagen. Rätten att leva med vem man vill är skyddad i lag. Det är tillåtet att gifta sig med en person av samma kön.
- 1944 — Det blev lagligt att vara homosexuell i Sverige
- 2003 — Homosexuella par fick rätt att adoptera barn
- 2009 — Svenska kyrkan tillät homosexuella att gifta sig i kyrkan
Personer med funktionsnedsättning
Personer med funktionsnedsättning kan möta hinder eller riskera diskriminering i samhället. Därför finns det lagar i Sverige som ska skydda dem från att bli diskriminerade. Det finns också lagar för att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att delta i samhället på jämlika villkor.
Arbetet mot diskriminering
Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar för allas lika rättigheter och möjligheter. DO ska se till att diskrimineringslagen följs. Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet för företag och organisationer att behandla människor sämre än andra på grund av deras kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion eller annan tro, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Arbetsplatser och skolor ska arbeta med aktiva åtgärder mot diskriminering.
Om någon begår ett brott mot personer för att de tillhör en viss grupp kallas det för hatbrott. Gärningspersonen får ett strängare straff om brottet har ett hatbrottsmotiv.