Kapitlet handlar om politiska val och partier. Politiska partier har olika idéer om hur landet ska styras och försöker få stöd från folket för att deras kandidater ska bli valda till riksdagen, regionerna, kommunerna eller EU. Alla kan engagera sig aktivt i partipolitiken.

Val till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige hålls vart fjärde år. Val till EU-parlamentet hålls vart femte år. Alla som har rösträtt kan rösta på de partier som de tycker har den bästa politiken.

För att ha rätt att rösta ska man ha fyllt 18 år. För att rösta i riksdagsvalet måste man även vara svensk medborgare. För att rösta i kommun- och regionvalen behöver man inte vara svensk medborgare men ska ha bott och varit folkbokförd i Sverige under sammanlagt tre år. EU-medborgare eller medborgare i Norden behöver endast vara folkbokförda i landet. EU-medborgare röstar till EU-parlamentet i det land där de är folkbokförda. Det innebär att olika val har olika regler för vem som får rösta.

Ibland hålls folkomröstningar om en särskild fråga. De kan hållas nationellt, i en region eller i en kommun. Folkomröstningarna är rådgivande — politikerna måste inte följa resultatet. År 2003 höll Sverige en folkomröstning om valutan euro. Folket röstade nej till att byta ut den svenska kronan mot euro och Sverige behöll den svenska kronan.

De som har rätt att rösta får ett röstkort hemskickat före valet där det står vilken vallokal man ska gå till. Men det går också bra att rösta i förväg på särskilda platser. I vallokalen finns valsedlar till de olika partierna. Valen är hemliga. Alla röstar bakom en skärm så att ingen annan ska kunna se vilket val man gör.

Politiska partier samlar människor med gemensamma idéer om hur samhället ska styras. De föreslår olika lösningar och driver frågor som de tycker är viktiga. Det innebär att de som röstar har olika alternativ att välja mellan. Alla som vill kan också bli medlemmar i ett politiskt parti för att påverka innehållet i politiken. Det går även att starta ett nytt parti tillsammans med andra. Under valrörelsen inför valen försöker partierna övertyga väljarna genom debatter, möten, politisk reklam och kampanjer.

Proportionella val betyder att partierna får platser i riksdagen eller i region- och kommunfullmäktige utifrån den andel röster de fått. Om ett parti får tjugo procent av folkets röster, så får de tjugo procent av platserna. Ofta behöver partierna därför samarbeta för att få majoritet för sina politiska förslag.

För att ett parti ska komma in i riksdagen måste det få minst fyra procent av rösterna i valet. Regeln om fyra procent finns för att hindra att för många partier kommer in i riksdagen vilket skulle göra det svårare att skapa stabila majoriteter.

Här listas de partier som sitter i riksdagen fram till valet 2026 (i bokstavsordning). I region- och kommunvalen brukar det finnas särskilda partier som endast har en politik för just sin region eller kommun — inte på riksnivå.