En sekulär stat och ett mångreligiöst land

I Sverige har du rätt att tro på vad du vill — eller att inte tro alls. Det låter kanske självklart, men den rätten har inte alltid funnits. Att förstå hur religionsfriheten har vuxit fram, och hur religion och samhälle förhåller sig till varandra idag, är en viktig del av att förstå det moderna Sverige.

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulära länder. Det innebär att staten inte styr över religion och att religion inte styr över staten. Samtidigt bor det människor med många olika trosuppfattningar i landet, och religionsfriheten är skyddad i grundlagen. Den kombinationen — ett sekulärt samhälle med stort religiöst mångfald — är central för hur Sverige fungerar idag.

Vad betyder det att Sverige är en sekulär stat?

Att Sverige är sekulärt innebär att staten är religiöst neutral. Det betyder i praktiken att:

• Ingen religion har en särställning i lagstiftningen.
• Staten bestämmer inte vad människor ska tro.
• Religiösa regler styr inte svensk lag — det gör riksdagen och grundlagarna.
• Alla behandlas lika inför lagen, oavsett tro.

Det här påverkar vardagen på flera sätt. I Sverige kan du till exempel gifta dig borgerligt, det vill säga utan kyrklig ceremoni. Sjukvård, skola och rättsväsende styrs av lagstiftning, inte av religiösa principer. Om du söker jobb får en arbetsgivare inte fråga om din religion eller behandla dig annorlunda på grund av den.

Att staten är sekulär betyder dock inte att religion är förbjuden eller osynlig. Tvärtom har människor full rätt att utöva sin tro, bära religiösa symboler och delta i religiösa sammanhang. Det sekulära innebär separation mellan stat och religion — inte att religion saknar plats i samhället.

Religionsfrihet — en rättighet som har vuxit fram steg för steg

Religionsfriheten som finns i Sverige idag är resultatet av en lång historisk utveckling. Under flera hundra år var det inte alls fritt att välja sin tro.

Från tvång till frihet — en tidslinje

Under reformationen på 1500-talet bröt Sverige med den katolska kyrkan. Kung Gustav Vasa införde protestantismen, och den lutherska kyrkan blev statskyrka. Från den tidpunkten var det i praktiken förbjudet att utöva någon annan religion. Alla svenskar var tvungna att tillhöra den lutherska kyrkan.

Det dröjde ända till 1860 innan det blev lagligt att lämna Svenska kyrkan — men med ett villkor: man var tvungen att gå med i ett annat godkänt kristet samfund. Att vara helt utan religiös tillhörighet var fortfarande inte tillåtet.

Det avgörande steget kom med religionsfrihetslagen 1951. Den slog fast att alla i Sverige har rätt att fritt välja sin religion — eller att inte tillhöra någon religion alls. Det var första gången som den individuella religionsfriheten fullt ut erkändes i svensk lag.

År 2000 skildes staten och Svenska kyrkan formellt åt. Det innebar att Svenska kyrkan inte längre var en statlig myndighet utan blev ett fristående trossamfund — det största i landet, men juridiskt jämställt med alla andra religiösa organisationer.

Grundlagsskyddet

Religionsfriheten är idag skyddad i regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar. Det innebär att den inte kan ändras lika enkelt som vanlig lag — det krävs två riksdagsbeslut med ett val emellan. Grundlagen säger att alla har rätt att utöva sin religion, och att ingen får diskrimineras på grund av sin tro.

Dessutom skyddas religionsfriheten av diskrimineringslagen, som förbjuder diskriminering på grund av religion i arbetslivet, i skolan, inom vården och i kontakt med myndigheter.

Kristendomens kulturella avtryck

Även om Sverige idag är ett sekulärt samhälle har kristendomen lämnat djupa spår i den svenska kulturen. De märks på sätt som man kanske inte alltid tänker på.

I vardagen visar sig det kristna arvet bland annat genom att:

• Många helgdagar har kristna rötter — jul, påsk, Kristi himmelsfärd och pingst är alla exempel.
• Veckan börjar traditionellt på måndag och vilar på söndag, i linje med kristen tradition.
• Tusentals medeltida kyrkor finns kvar i det svenska landskapet och är en viktig del av kulturarvet.
• Ord och uttryck med kristet ursprung lever kvar i språket — till exempel "gudförälder", "döpa" (i betydelsen namnge) och "helvete" som svärord.

I livets stora stunder väljer fortfarande många svenskar kristna ritualer, även de som inte ser sig som troende. Dop, konfirmation, kyrkbröllop och begravning i kyrkan är vanliga traditioner som ofta handlar mer om kultur och högtidlighet än om personlig tro.

Svenska kyrkan idag

Svenska kyrkan har ungefär fem miljoner medlemmar, vilket gör den till det överlägset största trossamfundet i Sverige. Medlemskapet har dock minskat stadigt under många år, och en betydande andel av medlemmarna beskriver sig inte som aktivt troende.

Det är värt att veta att om du är folkbokförd i Sverige och en av dina föräldrar är medlem i Svenska kyrkan vid din födelse, blir du automatiskt medlem. Du kan när som helst gå ur. Medlemskap innebär att du betalar en kyrkoavgift via skatten, och utträde innebär att den avgiften försvinner.

Sverige som mångreligiöst land

Även om kristendomen historiskt har dominerat är Sverige idag ett land där så gott som alla världens religioner finns representerade. Det beror främst på invandring under de senaste decennierna, men också på ett ökat intresse för olika andliga traditioner.

Här följer en överblick av de fem stora världsreligionernas närvaro i Sverige.

Kristendom

Kristendomen i Sverige är inte en enda rörelse utan omfattar många olika samfund och traditioner. Förutom Svenska kyrkan, som tillhör den protestantiska lutherska traditionen, finns bland annat:

• Katolska kyrkan — den äldsta kristna traditionen i Sverige. Före reformationen på 1500-talet var Sverige ett katolskt land. Idag växer den katolska kyrkan igen, delvis genom invandring.
• Ortodoxa kyrkor — representerar östlig kristen tradition och har fått fler medlemmar i Sverige genom invandring från länder som Syrien, Etiopien, Eritrea och Östeuropa.
• Frikyrkor — protestantiska samfund som Pingstkyrkan, Equmeniakyrkan och Frälsningsarmén har en lång historia i Sverige.

Islam

Islam är den näst största religionen i Sverige. Under 1900-talets första hälft fanns bara ett fåtal muslimer i landet, men invandring efter andra världskriget och framför allt från 1970-talet och framåt har gjort att islam idag har en betydande närvaro.

Sveriges första moskéer byggdes under 1970-talet, och idag finns moskéer och bönelokaler på många platser i landet. De svenska muslimska församlingarna speglar islams mångfald, med företrädare för bland annat sunni- och shiatraditionerna.

Judendom

Judisk historia i Sverige sträcker sig tillbaka till 1700-talet, då judar för första gången fick rätt att bosätta sig och utöva sin religion i landet. Under lång tid var judar utsatta för diskriminering och antisemitism, och det dröjde till 1870 innan de fick fullständiga medborgerliga rättigheter.

Idag finns judiska församlingar och synagogor i flera svenska städer. Den judiska gemenskapen i Sverige är liten men har haft och fortsätter att ha ett kulturellt och intellektuellt inflytande som vida överstiger dess storlek.

Hinduism och buddhism

Hinduism och buddhism fick fotfäste i Sverige främst under 1900-talet. Det skedde på två sätt: dels genom invandring från länder i Asien där dessa religioner är stora, dels genom ett svenskt intresse för meditation, yoga och östlig filosofi.

Idag finns buddhistiska och hinduiska tempel och församlingar på flera platser i Sverige. Många svenskar utan asiatisk bakgrund har också tagit till sig buddhistisk meditation som en personlig praktik, ibland utan att se det som religion.

Religionskunskap i skolan

En del av det svenska synsättet på religion märks tydligt i skolsystemet. I den svenska skolan är religionskunskap ett obligatoriskt ämne. Till skillnad från många andra länder handlar undervisningen inte om att förmedla en viss tro, utan om att ge eleverna en bred förståelse för olika religioner, livsåskådningar och etiska frågor.

Målet är att eleverna ska utveckla respekt och förståelse för människor med annan tro eller övertygelse — en kunskap som är viktig i ett mångkulturellt samhälle.

Sammanfattning

Sverige är en sekulär stat där religion och stat är åtskilda. Ingen religion styr lagstiftningen, och ingen religion diskrimineras. Religionsfriheten, som är grundlagsskyddad, ger alla rätt att välja sin tro eller att inte tro alls. Denna frihet har vuxit fram gradvis — från ett samhälle där alla var tvungna att tillhöra den lutherska kyrkan till religionsfrihetslagen 1951 och kyrkans skilsmässa från staten år 2000. Kristendomen har lämnat djupa kulturella spår i Sverige, men landet är idag mångreligiöst med alla stora världsreligioner representerade.

Viktigt att komma ihåg

• Sverige är en sekulär stat — staten är religiöst neutral och styr inte över religion.
• Religionsfriheten skyddas av regeringsformen, en av Sveriges grundlagar.
• År 1860 blev det tillåtet att lämna Svenska kyrkan, men bara för att gå med i ett annat kristet samfund.
• Religionsfrihetslagen 1951 gav alla full frihet att välja religion eller att inte ha någon religion.
• År 2000 skildes Svenska kyrkan från staten och blev ett fristående trossamfund.
• Svenska kyrkan har cirka fem miljoner medlemmar och är det största trossamfundet.
• Islam är den näst största religionen i Sverige.
• Judisk historia i Sverige går tillbaka till 1700-talet; fulla medborgerliga rättigheter kom 1870.
• Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av religion.
• Religionskunskap är ett obligatoriskt skolämne som ska ge bred förståelse för olika trosuppfattningar.

Vanliga frågor

Vad innebär det att Sverige är en sekulär stat?
Det innebär att staten är religiöst neutral. Ingen religion har en särställning i lagen, och religiösa regler styr inte samhällets lagar. Alla har rätt att utöva sin religion fritt, men staten tar inte ställning för eller emot någon tro.

Får man utöva sin religion fritt i Sverige?
Ja. Religionsfriheten är skyddad i grundlagen. Du har rätt att tro på vad du vill, byta religion eller att inte tillhöra någon religion alls. Du får inte diskrimineras på grund av din tro.

Är Svenska kyrkan fortfarande en del av staten?
Nej. År 2000 skildes kyrkan från staten. Svenska kyrkan är idag ett fristående trossamfund, juridiskt jämställt med andra religiösa organisationer i Sverige.

Varför firar många svenskar jul och påsk om de inte är religiösa?
Kristna högtider har firats i Sverige i många hundra år och har blivit en del av den svenska kulturen. Många ser dem som kulturella traditioner och tillfällen att samlas med familj och vänner, snarare än som religiösa handlingar.

Vilken är den näst största religionen i Sverige?
Islam är den näst största religionen. Antalet muslimer i Sverige har ökat genom invandring, främst sedan 1970-talet. Idag finns moskéer och bönelokaler på många platser i landet.

Vad säger lagen om diskriminering på grund av religion?
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av religion i arbetslivet, i skolan, inom vården och i kontakt med myndigheter. Det innebär att ingen får behandlas sämre på grund av sin religiösa tillhörighet eller brist på sådan.

Undervisar svenska skolor i religion?
Ja, religionskunskap är ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan. Undervisningen är inte konfessionell — den syftar inte till att sprida en viss tro, utan till att ge eleverna bred kunskap om olika religioner och livsåskådningar.

Blir man automatiskt medlem i Svenska kyrkan?
Om du föds i Sverige och en av dina föräldrar är medlem i Svenska kyrkan kan du bli registrerad som medlem vid födseln. Du kan dock när som helst välja att gå ur. Medlemskap innebär att du betalar en kyrkoavgift via skattsedeln.