Traditioner och högtider

Kapitlet handlar om traditionella högtider i Sverige. Traditioner är ett sätt för människor att fira tillsammans och att markera viktiga tidpunkter under året. Men traditionerna förändras också i takt med samhället.

I Sverige har många traditioner rötter i den kristna religionen, eller ännu tidigare. Andra grundar sig i viktiga händelser i den svenska historien. Traditioner bidrar till kulturell samhörighet, men de förändras också i takt med att samhället utvecklas. Idag firar till exempel många de kristna högtiderna på nya sätt som inte är kopplade till den kristna tron.

Några traditionella högtider under året

En hel del av årets helgdagar, som jul, påsk och pingst, kommer ur de kristna traditionerna. Många i Sverige uppfattar sådana traditioner som en viktig del av ett svenskt kulturarv även om de inte själva är troende. Ofta firar människor olika högtider tillsammans med andra, exempelvis i familjen. Flera av högtiderna är helgdagar då människor får ledigt från arbetet.

Nyår

Nyårsafton den 31 december firas ofta med fester och middagar med vänner och familj. Precis som på många andra håll i världen firas det nya årets ankomst på natten med fyrverkerier.

Påsk

Påsken är en kristen högtid. Den firas någon gång i mars eller april för att minnas Jesus död under långfredagen och hans uppståndelse under påskdagen. På påskafton är det vanligt att äta ägg, lamm, lax och sill. Det är också vanligt att barn får godis i påskägg.

Valborgsmässoafton

Valborgsmässoafton den 30 april firas för att välkomna våren. Stora brasor tänds på kvällen. Vid brasan sjunger man ofta traditionella vårsånger. Ibland är det också någon som håller ett tal till våren. Valborgsmässofirandet är en gammal tradition.

Första maj

På första maj firas arbetarnas dag internationellt. I Sverige är det också en helgdag då alla är lediga. Dagen uppmärksammas av arbetarrörelsen som arrangerar demonstrationer där människor deltar runt om i landet. Personer från fackförbund, politiska partier och andra grupper håller tal där de pratar om sociala och politiska frågor.

Sveriges nationaldag

Den 6 juni är Sveriges nationaldag. Dagen gjordes till helgdag genom ett riksdagsbeslut 2005. Gustav Vasa valdes till svensk kung den 6 juni 1523, vilket har uppfattats som inledningen på den svenska statens självständighet. Den 6 juni 1809 antogs en ny regeringsform som tvingade kungen att fortsättningsvis dela makten med riksdagen.

Den här dagen hissas flaggan och det hålls tal. Många kommuner ordnar också speciella ceremonier för att välkomna nya medborgare på nationaldagen.

Midsommar

Midsommarfirandet handlar om att välkomna sommaren och ljuset. Midsommarafton firas alltid på en fredag mellan 19 juni och 25 juni. I Sverige är midsommarfirandet en gammal tradition som kommer från tiden före kristendomen. Under midsommaraftonen ordnar många fester utomhus, man binder blomsterkransar och dansar, sjunger och leker runt en midsommarstång. Vanlig mat är sill, färskpotatis och jordgubbar.

Alla helgons dag

Alla helgons dag är en kristen helgdag. Då går många till kyrkogården för att tända ljus på släktingars och vänners gravar för att minnas och hedra dem som har dött. Alla helgons dag firas på en lördag i slutet av oktober eller i början av november.

Advent

Advent infaller de fyra söndagarna före juldagen den 25 december. Advent betyder ankomst och var traditionellt en förberedelseperiod inför julen. Många har en adventskalender hemma och barnen öppnar en lucka i kalendern varje dag fram till julafton. I de flesta hem hänger en lysande adventsstjärna i fönstret, och en adventsljusstake med fyra ljus står på bordet. Ett ljus tänds varje söndag fram till jul.

Lucia

Under katolsk tid firades helgonet Lucia den 13 december. Under 1800- talet började luciafirandet få den form den har idag. Firandet handlar mycket om att sprida ljus när det är som mörkast på året. Det arrangeras luciatåg i skolor och på många andra ställen. En person är Lucia och bär en ljuskrona på huvudet medan de andra deltagarna bär ljus i händerna. De sjunger speciella sånger som handlar om Lucia och om julen. Den här dagen brukar man bjuda på särskilda lussebullar med saffran.

Jul

Julen är traditionellt en kristen högtid för att fira Jesu födelse. Julen är en stor familjehögtid i Sverige. På julafton den 24 december samlas familjer för att umgås, äta särskild julmat och ge varandra presenter – julklappar. Många tar in en gran i huset och dekorerar den med ljusslingor, kulor och glitter. Vissa går upp tidigt på morgonen den 25:e december för att delta i en gudstjänst i kyrkan som kallas för julotta. Många firar jul som en familjehögtid även utan religiös betydelse.

Nya traditioner

När människor flyttar till andra länder tar de med sig traditioner och anpassar dem till de platser och de människor som de möter. Ett par exempel på traditioner som har kommit till Sverige med invandrare är Id al-fitr, högtiden som avslutar fastemånaden ramadan eller det persiska nyåret Nouruz och det kurdiska nyåret Newroz, som firas i samband med vårdagjämningen den 21 mars.