Välfärdssamhället
Kapitlet handlar om välfärdssamhället som ska ge alla invånare en grundläggande ekonomisk och social trygghet. Välfärden finansieras genom skatter. Stat, regioner och kommuner bidrar till välfärden på olika sätt.
Skatter för Sveriges välfärd
Välfärdssamhället handlar om att människor ska kunna leva ett tryggt liv, till exempel genom att ha tillgång till sjukvård, utbildning och till ekonomiskt stöd vid sjukdom eller arbetslöshet.
En stat kan ge sina invånare en god välfärd när det finns tillräckliga inkomster till statens, regionernas och kommunernas budgetar. Dessa pengar kan till exempel användas till sjukvård och skola. En stor del av pengarna kommer från skatter. Skatterna gör att många viktiga tjänster kan finansieras gemensamt, till exempel skola, sjukvård och vägar. Skatt betalas inte bara av personer som arbetar, utan till exempel också av företag. Det finns även en skatt (moms) på varor och tjänster. Ju fler som jobbar och ju mer varor och tjänster som köps och säljs, desto mer pengar får staten, regionerna och kommunerna in till välfärden. En del välfärdstjänster drivs av privata företag men de finansieras fortfarande med skattemedel.
Exempel på olika slags skatter:
- Inkomstskatt — En del av lönen man får som anställd går till staten, regionen och kommunen som skatt
- Moms (mervärdesskatt) — Denna skatt betalar man när man köper varor och tjänster
- Arbetsgivaravgifter — Arbetsgivare betalar avgifter till staten för sina anställda, utöver deras löner. Pengarna går till bland annat sjukförsäkring och pensioner
Stat, regioner och kommuner har olika ansvar
Statligt finansierad välfärd
Staten finansierar bland annat pensioner, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, studiestöd och barnbidrag. Staten finansierar också högre utbildning och forskning inom högskolor och universitet.
Regionerna ansvarar för sjukvården
Sveriges 21 regioner tar ut skatt av sina invånare. De ska bland annat erbjuda hälso- och sjukvård till alla. För att kunna göra det driver och finansierar de sjukhus och vårdcentraler. Sjukvården bedrivs i huvudsak i offentlig regi men det finns även privata vårdgivare som finansieras med skattemedel.
Olika slags sjukvård:
- Primärvård — vårdcentraler, barnavårds- och mödravårdscentraler
- Sjukhusvård — akutsjukhus, länssjukhus och universitetssjukhus där till exempel operationer och avancerad behandling utförs
- Övrigt — psykiatrisk vård, rehabilitering och tandvård
Kommunerna har ett stort ansvar
Kommunerna bestämmer själva hur mycket invånarna ska betala i skatt till kommunen och vad pengarna ska användas till. Det är kommunen som ser till så att det finns tillgång till skolor och utbildning. Det är kommunens ansvar att gamla och sjuka kan få hjälp när de inte klarar vardagen på egen hand.
Exempel på kommunalt styrd välfärd:
- Barnomsorg — Förskolor och fritidshem
- Skolor och utbildning — I alla kommuner finns grundskolor för barn mellan 6 och 16 år. Dessutom finns det gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning
- Äldreomsorg — Äldre personer behöver ofta hjälp med praktiska saker i vardagen som att städa, laga mat, tvätta, handla varor samt med personlig hygien. Enligt svensk lag ska kommuner erbjuda äldre stöd och hjälp. Kommunen kan hjälpa till med vård och service så att de äldre kan bo kvar i sina hem. Om det inte fungerar att bo kvar hemma kan de flytta till ett boende anpassat för äldre personer
- Socialtjänsten — I varje kommun finns en socialtjänst som ansvarar för att de som behöver får stöd och skydd. Det kan vara omsorg, vård och service, rådgivning, ekonomisk hjälp och annat bistånd. Det kan handla om familjer som inte har tillräckligt med pengar, personer som inte har någonstans att bo, människor med missbruksproblem eller som är utsatta för hot och våld. Socialtjänsten kan också ge stöd och hjälp till personer med funktionsnedsättning och ge råd om och hjälp till arbete och studier
Staten, regionerna och kommunerna har ansvar för olika delar av välfärden. Alla medborgare ska kunna känna en grundtrygghet i samhället oavsett hur gamla de är eller vilken livssituation de befinner sig i.