Lag och rätt
Kapitlet handlar om lagar som alla måste följa. Lagarna finns för att samhället ska fungera och de skyddar människor. Rättsväsendet ser till att lagarna följs, utreder brott och dömer dem som bryter mot lagen. Rättssäkerhet innebär att alla behandlas lika inför lagen och har rätt till en rättvis rättegång.
Grundlagarna
Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.
Regeringsformen
Regeringsformen säger att all offentlig makt utgår från folket, att riksdagen stiftar lagar och att regeringen styr landet. Den garanterar medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, beskriver statschefens roll och hur myndigheterna fungerar.
Ur regeringsformen: All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Tryckfrihetsförordningen
Tryckfrihetsförordningen skyddar det fria ordet i tryckt form. Den ger alla rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter.
Yttrandefrihetsgrundlagen
Yttrandefrihetsgrundlagen ger alla rätt att uttrycka sina tankar och åsikter fritt, till exempel i radio, i tv och i dagstidningar. Alla som bor i Sverige har rätt att vara med i och bilda föreningar och att demonstrera.
Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skyddar alltså rätten att uttrycka åsikter, men vissa yttranden är förbjudna i lag. Det är till exempel förbjudet att kränka och förtala personer eller grupper. Sådana brott kallas förtal, hets mot folkgrupp eller hatbrott. Det är också förbjudet att sprida information som kan skada Sveriges säkerhet, till exempel hemligheter om det svenska försvaret.
Successionsordningen
Successionsordningen är den grundlag som bestämmer vem som ska bli kung eller drottning efter den nuvarande.
Allemansrätten är skyddad i grundlagen
Den omfattande svenska allemansrätten skyddas i regeringsformen. Den säger vad man får och inte får göra ute i naturen. Allemansrätten ger alla möjlighet att vara i naturen oavsett vem som äger marken.
Det går bra att gå, cykla, paddla, sätta upp tält, göra upp eld och plocka bär, svamp och blommor. Men det gäller att vara ansvarsfull och inte skada naturen eller störa markägaren. Det är till exempel inte tillåtet att gå på bondens åkrar, gå in i någon annans trädgård eller kasta skräp i naturen. Vissa växter är ovanliga och skyddas av lagen — dem får man inte plocka.
Rättsväsendet
Det svenska rättsväsendet består av olika myndigheter som arbetar för att se till att lagar följs och att staten utövar sin makt enligt lagen:
- Polisen förhindrar, utreder och bekämpar brott
- Åklagarmyndigheten avgör om personer som misstänks för brott ska ställas inför en domstol
- Domstolar granskar bevis och fattar därefter beslut om påföljd, som böter eller fängelse, eller om frikännande
- Brottsoffermyndigheten tar hand om personer som utsatts för brott
- Kriminalvården ansvarar bland annat för fängelser och för att dömda personer avtjänar sina straff
Rättssäkerhet
Rättssäkerhet betyder att alla behandlas lika inför lagen och får en rättvis rättegång. Ingen ska dömas utan en process, där bevis och fakta granskas noggrant. Domstolarna är oberoende — regering eller riksdag kan inte bestämma hur de ska döma. Rättssäkerhet innebär också att alla har rätt att försvara sig med hjälp av en advokat och kan överklaga en dom om man anser att den är fel.
Domstolar
Domstolarna bedömer om någon är skyldig till brott och vilken påföljd personen i så fall ska få, till exempel böter eller fängelse. En person som är misstänkt för ett brott ska betraktas som oskyldig tills dess att den dömts för brottet. Domstolarna hjälper också till när personer är oeniga till exempel vid vårdnadstvister mellan föräldrar (tvistemål).
Det går att överklaga en dom vilket betyder att man ber en högre domstol att titta på fallet igen.
Det finns tre nivåer av domstolar:
- Tingsrätten — första instans, där brottsmål och tvistemål börjar
- Hovrätten — prövar fall som har överklagats från tingsrätten
- Högsta domstolen (HD) — prövar bara vissa viktiga fall som redan gått igenom tingsrätt och hovrätt
Polisen
Polisens uppgift är att upprätthålla lag och ordning och att förebygga och utreda brott. Polisen samarbetar med skolor, kommuner, företag, föreningar och med andra myndigheter för att göra samhället tryggt. Polisen kan hjälpa människor som råkat ut för brott eller behöver skydd. Man kan också kontakta polisen om man ser något farligt eller misstänkt.
Polisen gör pass och nationella id-kort till svenska medborgare och beslutar om olika tillstånd, till exempel för en demonstration.
Brottsutredning
När någon misstänks för ett brott finns en process för att garantera rättssäkerheten:
- Polisanmälan — Den som utsätts för ett brott anmäler det till polisen
- Förhör — Polisen tar reda på mer för att förstå vad som hänt
- Förundersökning — Polisen samlar bevis och pratar med vittnen
- Anhållan — Om polisen har starka misstankar mot någon kan den personen gripas. En åklagare kan sedan anhålla personen. Den misstänkte kan då hållas inlåst i upp till 72 timmar
- Häktning — Om bevisen blir fler och misstankarna blir starkare, kan personen bli häktad. Det betyder att en domstol beslutar att en misstänkt person ska hållas inlåst under en längre tid
Rättegång
Efter brottsutredningen bestämmer en åklagare om det ska bli en rättegång i domstol. Under rättegången försöker åklagaren bevisa att den som är anklagad för brottet, den åtalade, är skyldig. Den åtalade har rätt till en försvarsadvokat som kan ifrågasätta åklagarens bevis och lägga fram egna bevis. Domaren lyssnar på deras argument och bestämmer om den misstänkte är skyldig och vilken påföljd som i så fall ska delas ut.
En person kan bland annat dömas till böter eller till fängelse. Om personen bedöms vara oskyldig så frikänns den. I tingsrätten dömer också så kallade nämndemän tillsammans med domaren. De ska representera allmänheten och ge insyn i rättsprocessen. Nämndemännen är utsedda av de politiska partierna.
Straffmyndighet och belastningsregister
I Sverige är en person straffmyndig och kan bli åtalad för ett brott från 15 års ålder. Under 2026 har regeringen lämnat ett förslag om att straffmyndighetsåldern ska sänkas till 13 år vid allvarliga brott. När ett yngre barn gör något brottsligt, är det socialtjänsten som bestämmer vad som ska hända med barnet.
Den som döms för vissa allvarliga brott registreras i ett så kallat belastningsregister. Det kan göra det svårare att få jobb, körkort eller medborgarskap.