Kapitlet handlar om hur den politiska makten är delad mellan stat, regioner och kommuner. Folket bestämmer vilka politiker som ska styra där. Politikerna fattar beslut om lagar, regler och budget medan myndigheterna genomför besluten i praktiken.

Det politiska ansvaret i Sverige delas mellan nationell nivå (stat), regional nivå (regioner) och kommunal nivå (kommuner). Dessutom påverkas Sverige av beslut i Europeiska unionen (EU).

Det som kallas staten består av riksdag, regering, myndigheter och domstolar. Sverige är en parlamentarisk representativ demokrati. Det innebär att medborgarna röstar i allmänna val och väljer ledamöter till riksdagen, som i sin tur fattar beslut om lagar och statens budget.

Riksdagen har 349 ledamöter som väljs vart fjärde år. De representerar olika partier och olika delar av landet. De beslutar om lagar och om hur statens pengar ska användas. Riksdagen väljer statsminister som får i uppdrag att bilda regering. Statsministern väljer därefter ministrarna i regeringen.

Varje höst lämnar regeringen ett förslag till riksdagen på statens inkomster och utgifter. Det kallas för budgetproposition. Budgeten visar vilken politik som regeringen vill föra och vad staten ska prioritera.

De partier som inte stödjer regeringen kallas för opposition. Oppositionens uppgift är att granska regeringens arbete och att föreslå en annan politik. I riksdagen diskuterar och debatterar regeringspartierna och oppositionen olika förslag innan riksdagens ledamöter röstar om förslagen.

Regeringen styr landet med hjälp av statliga myndigheter. Det finns flera hundra myndigheter i Sverige. Några exempel är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket. Om en person till exempel söker föräldrapenning är det Försäkringskassan som fattar beslut.

Myndigheterna måste följa lagen och de instruktioner de har fått av regeringen. Det finns särskilda myndigheter som kontrollerar att de andra myndigheterna gör rätt, bland annat Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK).

Sverige är indelat i 21 regioner. De styrs av de politiker som invånarna i regionen har valt i regionvalet. Politikerna tar beslut i regionfullmäktige. Regionernas främsta uppgift är att ansvara för hälso- och sjukvården i regionen. Regionerna ser också till att det finns kollektivtrafik som bussar, spårvagnar och tunnelbanor. De ansvarar också för länsmuseerna.

Sverige är också uppdelat i 290 kommuner. Den största kommunen är Sveriges huvudstad Stockholm där det bor nästan en miljon människor. Den minsta kommunen är Dorotea i Västerbottens län som har färre än 3 000 invånare.

Kommunerna styrs av politiker som invånarna har valt i kommunvalet. De tar beslut i kommunfullmäktige. De flesta politikerna i kommunen har vanliga jobb och arbetar med politik på fritiden. I kommunen finns nämnder som ansvarar för olika områden. Exempelvis ansvarar kulturnämnden för biblioteken och utbildningsnämnden ansvarar för skolorna i kommunen. Ledamöterna i nämnderna väljs av kommunfullmäktige.

Kommunerna ansvarar för mycket av den service som finns för invånarna, till exempel vatten och avlopp, omsorg för äldre och barn, snöröjning, parkskötsel och utbildning för vuxna. Beslut i kommunen påverkar därför ofta människors vardag mer direkt än beslut i riksdagen.

Sverige är en konstitutionell monarki. Det betyder att statschefen är en kung eller drottning som inte har någon politisk makt. Kungen fungerar som en symbol för Sverige, gör statsbesök i andra länder och tar emot statschefer från andra länder när de kommer till Sverige.

Sveriges kung heter Carl XVI Gustaf och hans förstfödda dotter Victoria är kronprinsessa. Därefter står Victorias dotter Estelle på tur att bli monark.